Golfhistorier av P G Wodehouse

Jag vet att Wodehouse är berömd främst för sina berättelser om Bertram Wooster och hans betjänt Jeeves. Men hans samlade Golfhistorier går heller inte av för hackor. Jag läser om dem med verklig förtjusning, kanske inte så mycket för intrigerna - även om de är skickligt varierade - som för berättarglädjen och den något invecklade men alltid mycket spirituella språkbehandlingen.

Skogsliv vid Walden

Tog fram Thoreau från bokhyllan, och fann som vanligt att Frans G Bengtssons förord var väl så läsvärt som själva redogörelsen för livet vid sjön Walden. Thoreau går egentligen inte att sträckläsa; liksom humoresken Tre män i en båt flätar han in så många reflexioner och anekdoter att man egentligen kan hoppa in var som helst. Men hans tankar kring värdet av det kontemplativa livet i kontrast till onödig ävlan och jäkt har sin förblivande och ökande aktualitet. Han förnekar inte att andra kan ha andra, mer aktiva kallelser i livet än han, men försvarar sitt levnadssätt såsom allt annat än slött och likgiltigt. Han framstår som en sann naturvän, ja, biolog, med skrap blick för enskilda växter och djur, ja, sjön och skogen själv, men också för människor av varierande slag som han kommer i kontakt med i sin skenbart så isolerade tillvaro.